”Jag kommer aldrig att glömma den morgonen då Benjamin stod vid katedern. Noga räknat var det en tisdag i mitten av september, det vill säga flera månader innan jag förstod att han på sitt sätt var min bror. Det var nästan på dagen ett halvår innan han tog med mig till Fort Cosmo första gången.”

Klassens nye kille ska sättas på prov. Det bestämmer Robin och hans ord är lag. Men Johan känner sig inte bekväm i rollen som mobbare. Kanske för att Benjamin alltid har svar på tal och kan argumentera. Snart visar det sig att Benjamin på ett sätt är Johans bror – Johans plastpappa Kjell har även varit Benjamins plastpappa. Johan hamnar i en lojalitetskonflikt, men han kan inte låta bli att fascineras av Benjamins sagolika berättelser om sin franska pappa, filmkonstnären som har en egen studio i Paris som heter Fort Cosmo.

Men är Benjamins berättelser sanna? Eller är han en mytoman?